Ja, henne kan man stå och titta på länge..

Idag hade vi fått det nobla uppdraget att köra ett lokalt par på bröllop här i trakten. Eftersom ingen annan här hemma är körduglig just nu så fick Penny äran att dra vagnen. Hon har tidigare dragit årets Lucia i Kristianstad 2010 men det är minst två år sedan som hon drog vagn – men det är ju som det är med dessa hästar; bara att sela på och köra. Penny och vår duktiga medryttare Ida har varit ute ett par gånger själva med sulkyn i sällskap av hennes bror Leo och Penny älskar att ha ett jobb igen. Så också idag, hon hade jätteroligt!

I onsdags körde jag de 45 milen uppåt med en brunstig Escania’s Kitalpha (Kelly) till UVM Kingsland Bay 23 för betäckning och körde hem dagen efter. Jag hade båda barnen med mig och det gick kanon. Väl hemma på torsdagskvällen så gjorde jag min dagliga koll av hästarna, inklusive juverkontroll då Kitty trots allt började närma sig fölning. När jag kom närmare så såg jag misstänkta spår på bakbenen, kikade inunder och mycket riktigt – ett fullstort juver med lättmjölk i. Det hade alltså fördubblats i storlek och slagit om på lite mer än ett dygn. Dags att sätta in Kitty i fölboxen alltså. Hon hade en tuff natt med mycket förvärkar och såg i princip ut att kunna lägga sig ner närsomhelst men somande vid 5-tiden och var lugn hela förmiddagen. Då hade hon ordentliga vaxproppar och mjölken sprutade varje steg hon tog så jag höll henne sällskap och plockade stånds hela dagen innan vi begav oss ner till svärföräldrarna för midsommarmat. Där hade vi henne under övervakning och vid 9-tiden promenerade vi de 100 meterna upp till lösdriften då jag tyckte hon började svettas. Sen satt jag och svärmor Eva där i 2 timmar och höll henne sällskap, vilket hon var väldigt nöjd med. Vid 23 ville man och barn hem så vi gick ner och hämtade upp dem och körde hem. Väl hemma hann jag sätta på kameran, amma min son i 5 minuter innan det var dags att köra bort till Kitty igen för då hade hon krystvärkar. Lite av bakbenen hann ut innan jag och Theia (som fick vara med om sin första fölning) kom fram men allt gick helt enligt skolboken, Escania’s Katniss föddes 23.36, reste sig inom en halvtimme själv, hittade maten utan hjälp, moderkakan släppte inom en timme och hon bajsade flera gånger inom 1,5 timme så 01.36 låg jag i sängen enormt nöjd med denna fina flicka som blev precis som bra som jag tänkt mig sen jag såg pappa Kenny första gången 8 månader gammal och bestämde mig för att han var Kittys kommande dejt.

Och det var fler som tyckte att hon var fin..

Ibland känns livet alldeles rättvist. För 3 år sedan kom det ner en trevlig tjej och tittade på Escania’s Kitalpha 2 dagar gammal och sa: Den vill jag köpa. Javisst svarade jag. Sen gick jag hem och grät hela natten. Dagen efter fick jag kontakta henne och säga; tyvärr – jag är ledsen men jag kan inte sälja henne. Inte en dag har jag heller ångrat att jag behöll henne.

Idag kan jag med glädje säga: Grattis Lina till köpet av 3/4-syster Escania’s Katniss, vilken tur att det blev ett sto till. Du har fått vänta länge på ditt Kitty-föl men nu är hon bara din.. Vi ses på tävlingsbanorna i framtiden med våra underbara kopior!

Det var nästan en månad sen vi uppdaterade här sist och det är kanske inte så konstigt för det kom ett bröllop ivägen.
Den 6/6 på vår 6-årsdag gifte vi oss i Lyngby Kyrka med 75 gäster närvarande. Inför detta var tanken att William skulle köra oss hem till bröllopsfesten i trädgården men då han är konvalescent fick jag planera om och en månad innan bröllopet började vi köra in Kelly (Escania’s Kitalpha). Det låter lite mer drastiskt än det är. Tanken har varit hela vintern att hon ska köras in men av olika anledningar har vi inte kommit så långt eftersom man måste vara minst 2. Hela förarbetet med att ha andra saker bakom sig såsom släpa var gjort samt att hon hade haft vagnen bakom sig ett par ggr men att vi då dragit den. Eftersom hon varit så avslappnad och trygg så var det i princip bara att sätta sulkyn, sedermera viktoriatrillan, bakom och så köra med ledare framme i grimskaft. Detta hann vi göra 8 ggr innan den stora dagen var kommen och vi testade alla sorters väder inklusive hagelskur i förväg. Cykeltävling skulle de givetvis ha samma dag som bröllopet och med start och mål precis vid hästarna. Det var som tur var bara upploppet kvar när Kelly svängde ut på vägen de 200m till kyrkan och hon brydde sig inte ett dugg om allt ståhej. Sen var det ytterliggare 800m hem till oss där hon selades av och fick promenera hem igen. Känslan att få sitta i vagn bakom sin egen häst på sitt bröllop är obeskrivlig! Stort tack älskade Kelly för att du hjälpte till att göra detta till en av de bästa dagarna någonsin!

Vår härliga kille växer och frodas. Han är lika bra som vi tänkte oss när vi gjorde kombinationen. Hör av dig vid intresse, han är till salu till rätt hem.

Vi måste säga att när Lotta Sleight valde Jack som sin första häst så gjorde hon ett gott val. Han blir 3 år imorgon och håller på att växa upp till en fin kille som dock kommer att ta ett par år till på sig att bredda sin kropp men temperamentet är det inget fel på. En synnerligen bra kille att börja med som första unghäst. Ifjol valde hon sin nästa häst – den här gången en rödhårig dam som är lite känsligare än coola Jack men ack så rolig att arbeta med. Escania’s Maryland var vacker redan från dag ett och hon tog andan ur mig hela sommaren, det var svårt att släppa henne men tack och lov får jag ta föl från henne när hon blir stor. Hon är den vackraste ettåring jag har sett på många år och beslutet som gjordes redan ifjol att betäcka om Mary med William i år känns fortfarande helt rätt..

Hon gick 363 dygn ifjol. I år fölade hon redan på 351 – tack Mary!

Vi hade Westerntävling här nere i Syd i söndags. Jag hade väntat på Mary i ett par veckor. På morgonen när vi skulle köra iväg stod hon med vaxproppar och rinnande mjölk. Som tur är så hade vi fått igång kameraövervakningen via telefonen och hade koll på henne medan vi var iväg. Tävlingen gick kanon, tyvärr hade vi några sista minuten-strykningar men de som kom var väldigt glada och nöjda när dagen var slut. Sveriges första klasser i Western Dressage gick av stapeln och vi fick helt klart mersmak av denna trevliga gren!

Klockan 02.40 den 11/5 tittade han äntligen ut, drömprinsen..

Escania’s Sodasdream är e. Hmstd Captains Cream Soda 30 u. Hagas Uplands Mary 074. Soda gick tyvärr bort i höstas och detta är hans sista renrasiga föl. Hans första – Escania’s Pharazon LT deltog i Western Dressage och har enorm utvecklingskapacitet. Lillebror är väldigt lik men grövre och vid 2 dagars ålder rör han sig bättre (Då ska vi nämna att Pharazon är bedömd med 9 på trav..).

Vi har höga förhoppningar på den här killen och är väldigt glada för att han är hingst – annars hade det gjort väldigt ont att släppa honom..

Jag är glad att jag har snälla hästar men ibland önskar jag att de inte var så snälla..

Igår var vi iväg med William på klinik då han inte riktigt varit sig själv sen vi kom hem från Grevagården men det har varit mycket diffust. Efter en lång dag med ett flertal bedövningar och rtgbilder fick vi äntligen fram problematiken. William har vuxit otroligt mycket den senaste tiden och säkerligen i kombination med att flickorna har börjat lukta gott så att han vandrat lite så har han överansträngt hovbenen – typ ”växtvärk” som i kombination med rörelse lett till inflammation. Vi kom in i god tid innan det hann bli för allvarligt och prognosen verkar bra. Det kommer att ta tid för konvalescens och rehab men vi har all tid i världen..

Nu ska han stå inburad ett par dagar pga infektionsrisken när man pillar i leder och därefter ska han få stå på mjukt underlag utomhus ett tag för avlastning i kombination med antiinflammatoriskt. Som bifynd hittades en liten benbit som ligger så pass nära en led att det är lika bra att plocka bort den. William skötte sig som den är prins han är inne på kliniken.

Grattis till Philip som blir 1 år idag och Maryl som fyller den 23e! Två godingar är de och vi ser framemot kommande William-bebisar i framtiden.

Nu händer det mycket hos oss igen så nu har vi inte riktigt haft tid att uppdatera här.

Först och främst får vi ju skriva en rad angående avelsvärderingen. Det gick som vi befarade. William gjorde ett utmärkt löshoppningsprov och fick 8-9 samt hoppdiplom med enormt goda vitsord. Direkt efter så skulle vi in i ridhuset bredvid och göra exteriörbedömning. Bensinen tog slut – jag är rätt säker på att han var full med mjölksyra. Så har vi lärt oss det till nästa år! För övrigt skötte han sig fantastiskt och sa inte ett ljud bland alla de andra hingstarna som skrek och höll på och jag var mäkta stolt över honom. Nu väntar en sommar med debut på tävlingsbanorna, snygga brudar och framförallt så ska han få växa klart, han är fortfarande rejält överbyggd.

Våren är här, hästar fäller, gräs växer och det gör även unghästar. Vi hoppas kunna återkomma med lite uppdaterade bilder snart.

Du har väl inte missat att SMHF Region Syd anordnar Westerntävling den 10/5 på Grevie Hästcenter. Propp och mer info finns på www.morganhorse.se – vi ses väl där?

För övrigt så närmar det sig fölning för Mary, hon är egentligen inte beräknad förrän om 10 dagar och brukar alltid gå över lite men den senaste veckan har hon gått från inga tecken till alla. Vi väntar bara på att mjölken ska slå om. Pappa är den här vackre mannen, Hmstd Captains Cream Soda 30 som ju tyvärr gick bort i höstas. Vi saknar honom och längtar väldigt mycket efter den lilla som snart kommer ut till oss..