Ligger här på kvällskvisten och funderar över livet. Tänker på mina fantastiska föl som jag är så väldigt nöjd med. Jag kan direkt erkänna att det är vår bästa årgång och det är iofs inte så konstigt, det är andra generationen Escania-uppfött och det tar ett par generationer innan man landar i det som blir ens signum. Jag är nöjd med och stolt över alla hästar som fötts här, det är fina och talangfulla hästar som det ska bli mycket spännande att följa. För mig handlar inte uppfödning bara om att sätta föl till världen. Den tid, den energi och den planering man lägger ner för att få fram det man önskar i sina avelsmål – det är fruktansvärt häftigt att få se resultatet sen när fölet kommer ut och få bekräftelse på att man tänkt rätt alternativt vad som bör tänkas på till nästa gång. Men för mig slutar det inte där. Det ligger på mitt ansvar att ge dessa unga individer de bästa förutsättningar i livet. Jag har haft tur, eller kanske kan det kallas skicklighet – att vara en god människokännare, och hittat extremt bra ägare till de föl som varit till salu här. De är ambitiösa, duktiga och sunda i sitt hästtänk. De låter mig följa med på fortsatta äventyr och jag är innerligt tacksam över detta. Ni är toppen, tjejer. Jag känner ett livslångt ansvar för mina uppfödningar, de betyder så mycket för mig. De som får stanna kvar på gården ges förutsättningarna att få rätt skötsel, vård och utbildning med tydliga mål. För mig är detta viktigast av allt. Detta är hela det färdiglagda pusslet som ska benämnas uppfödning. Annars handlar det bara om reproduktion.

Ja, vi åkte lite på vinst och förlust, eftersom Kitty dels varit skadad i vintras och först nu är redo för lite högre ställda krav och dels har vi faktiskt inte hunnit träna vare sig Barrel Race eller Pole Bending sen vi var på Chappen ifjol. Då är det roligt att kunna konstatera att i den konkurrens som var där i år stod vi oss så pass bra i Pole Bending att vi nääästan tog oss till final. Jag har världens mest fantastiska häst som alltid ställer upp i alla lägen, när det skiter sig så är det för att hon på ryggen tänker eller vill lite för mycket..

Vi önskar lycka till hos din nya matte Pernilla, ni kommer att ha kul ihop!

Hero och Maryl har fått egna sidor. Du hittar dem under deras mödrars namn uppe i listen.

Då håller nämligen Region Öst/Väst sin Kvalitetsbedömning med utställning för alla ASHR-raser på Värnamobygdens RF. Region Syd åker dit med 4 hästar, varav 3st 4-åringar. Kom du också, och se flera fina hästar – och du som är intresserad av Morganhästen kan passa på att prata med mycket trevligt folk som är väl insatta i rasen.

Imorse hämtade jag Soda som ska stå här över helgen för en dejt med Mary. Förra gången Mary var hos hingst gick hon ner så väldigt mycket på bara ett par dagar och hon tycker dessutom att det är väldigt obehagligt att åka transport, samt tappade sedermera det fostret. Så jag har bestämt att det bara blir hingstar hemmavid som får stå till förfogande för henne för att optimera chanserna till en lätt och bra dräktighet. Tack snälla Sandra som ger oss förtroendet att ha Soda här ett par dagar.

Lite bilder på alla ekipage som tränade Trail + in hand igår hos oss. För de flesta var det första gången och förutom det tråkiga vädret var det mycket lyckat. Vi hade också uttagning till Regionscupen på eftermiddagen och det blir Kitty och Kelly som representerar Syd på Riks i sommar.

 

För ett par månader sedan skrev vi på papper, i påskhelgen sattes stolpar och därefter har vi dragit elband så snabbt vi kunnat. Idag släpptes unghästarna och stona med föl in i sina nya hagar – som de aldrig ska behöva lämna.
Vi äger nämligen nu 3 hektar mark nästan hemma vid huset. En dröm har blivit verklighet, Escania Morgans har kommit hem. Stort tack till alla som hjälpt till att göra detta möjligt.

I helgen var det åter dags för träning med bästa Helena Norrby från Lösa Tyglar. Vi är väldigt glada över att hon tar sig tid att komma ner till oss varannan månad.

På bilderna ses Tullesbo Riverton – endast riden ett 20-tal gånger, Tullesbo Dan Hawkins – son till Penny, Goldget Kitty som nu äntligen börjat få upp lite styrka samt Escania’s Phoenix Gold – son till Penny, som är här för att förberedas inför 4-årstestet den 8 juni i Värnamo. Tre andra Morgans deltog men de hade jag tyvärr inte nöjet att se denna gång då syster fyllde 18 samma dag. Alla hästarna skötte sig utmärkt!

I eftermiddags var det äntligen dags för hästarna att komma ut på betet. Härligt!
Vi låter bilderna tala för sig själva, 12 morgans och 1 new forest går i hagarna här.