Kanske inte riktigt ännu men när man inte kunnat rida sen september och den sista gången jag då red så kunde jag inte gå på två dagar så är det kanske inte så konstigt att det kliar i ridlåren. När kroppen inte fungerar som den ska så tar psyket rejält med stryk av frustration, det vet nog de flesta av oss. Tre veckor efter förlossningen så höll jag lektion med Susanne och hennes Hoppsan häromdagen. När de var färdiga så satt jag upp ett par minuter, det kändes över förväntan. Tack fina Hoppsan, tänk så glad man kan bli av så lite..